Skrivet av: Dolly | juli 3, 2007

Men det var då ett jävla ältande

Men det är det slut på. Nu.
Hädanefter ska jag älta i tystnad. Växa upp. Och komma över det hela. För jag inser naturligtvis också att flytt inte är aktuellt. Inte än på ett tag. Men när dagen väl blir av. Oj. Vilket hus det kommer att vara. Men till dess får väl det här symbolisera drömhuset. Varsågod här är det. Huset.

Men.
När det gäller de stora besluten. Hus. Barn. Flytt. Hur vet man när man är redo?
Man kan gå runt och vänta på det perfekta tillfället. Men risken är att dagarna, månaderna och åren går och sedan är man fast. Jag är rädd för det. Att bli fast. Att åren sprungit förbi och själv står man kvar och stampar. För att man väntat på det perfekta huset. Perfekta tillfället att skaffa utbildning, jobb och barn. Man liksom stressas fram till att komma på sin framtida utbildning. För att hinna med allt annat. Vips så är man 40.
Jag undrar om jag har en tidig 30-årskris eller bara en kris i största allmänhet. Det kan man ju också ha.

Och i väntan på all framtid har jag alltid Lisen på jobbet. Hon målar upp vackra bilder i huvudet på mig. Och blir det som hon säger. Ja då blir det perfekt.

Annonser

Responses

  1. ojojoj…och här ska man kolla in D R Ö M HUSET och då finns det inte kvar.
    Det är en mening med allt här i livet
    Tack för en trevlig kväll


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: