Skrivet av: Dolly | april 21, 2009

Hur man än gör blir det alltid fel väg hem…

Pluggningen börjar kännas lättare. Jag försöker övergå till att tänka: Det här är det tradigaste vi kommer att läsa. Så efter det här är det downhill! Woho! Stöttaseminariet jag besökte var inte särskilt givande, däremot kändes det bra att gå på vårt ordinarie seminarium. Det gav mycket och jag känner att jag börjar ha lite koll. Åtminstone på Piaget… Bara Vygotskij och Skinner kvar alltså…

Har varit på VFU två dagar nu, det är så kul i den klassen! Jag skulle verkligen vilja arbeta på sättet de arbetar på. Så nu ska bara en rapport skrivas om hur klassen fungerar utifrån Piaget, Vygotskij och Skinner. Jag prövade Piagets teser för att se om stadieteorierna (som han själv motsäger sig till) stämde. Gjorde de icke! 
Eftersom jag är en människa med guldfiskminne måste jag tillbaka till vfu-skola imorgon för att få papper underskrivna. Onödigt!

Igår när jag körde hem från träningen tänkte jag för en gångs skull ta motorvägen. Det skiljer sig inte nämnvärt tidsmässigt att köra den, men ändå. Och det flöt på fantastiskt bra fram till 1,5 km före avfarten. Då var det dags för vägarbete -bara sådär! Bara att lägga i ettan och krypa fram (om ens det). När jag sedan kom på avfarten visade det sig att vägen mot danderyd/edsberg var avspärrad, okej, men jag kör upp mot rondellen och åker på därifrån. Nej. Stängt. Det slutade med att jag åkte runt hela Sollentuna för att komma hem. Festligt.

Alla vägar har sitt pris
Så välkommen till världens tuffaste paradis
(LW)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: